Det finns i de kristna leden kreationister som hävdar att skapelseberättelsen är en historisk berättelse om hur Gud skapade allting. Dessa har mycket att förklara. De flesta av oss är inte kreationister i den bemärkelsen utan vi accepterar utvecklingsläran såsom forskarna visat att den fungerar. Att göra annat vore ju att förneka den gudagivna förmågan till att tänka och ta ansvar för logiken i sina tankar.
Istället tänker de flesta av oss att skapelseberättelsen handlar om ATT Gud skapade, inte HUR. Vi läser texten som en poetisk beskrivning av Guds storhet - en lovsång helt enkelt. Vi vet också att den första skapelseberättelsen (1 Mos 1:1 - 2 Mos 2:4) huvudsakligen i den judiska historien inte handlat om skapelsen primärt utan om sabbaten, om att sabbaten tillhör skapelsen och är av Gud befalld.
När vi kommer till andra skapelseberättelsen och syndafallet (1 Mos 3 ff) intar vi ofta en något annan hållning. Det är kanske inte så att vi tror att Adam och Eva, trädgården och ormen egentligen fanns på det sätt som de är beskrivna, det är ju tämligen orimligt att det vore så, men vi använder ändå denna berättelse för att legitimera att det en gång i historien funnits en ideal tid - en tid då ondska och mörker inte fanns, en tid då allt var så såsom Gud ville att det skulle vara - paradiset. Vi säger också att detta paradis är en förebild för den kommande himmelen.
Problemet uppstår när vi försöker hålla ihop utvecklingslärans undervisning om att skapelsen är en ständigt pågående process som aldrig är färdig och framför allt aldrig varit mer utvecklad än den är just nu, med bilden av att allting en gång varit färdig och sedan blivit sämre, fallit i synd. Utvecklingsläran påvisar på det allra mest tydliga sätt att den ideala tiden aldrig funnits, att paradiset aldrig kan ha existerat.
Det största problemet med denna krock är att vi i kristen teologi byggt hela vårt tänkande på att Jesu försoning handlar om att försona detta fall och på något sätt genom Gudsriket och himmelen återskapa paradiset. Men hur kan man återskapa något som aldrig funnits, hur kan man upprätta människor från ett fall som aldrig kan ha ägt rum?
Måste man som kristen förneka det vi vet genom nutida forskning och istället gå in i en förlegad mesopotamsk och antik världsbild?
Jag tänker att om kristen tro och teologi inte går att förankra i den verklighet vi lever i utan tvingar oss att leva i en värld och tänka i en annan, då har hon ingen existensrätt. Då är hon en lögn. Jag tror inte att så är fallet...
Jag tror att syndafallet var på riktigt för jag litar på det som vittnas om i Bibeln. Dessutom vet jag hur forskning går till och hur man drar säkra slutsatser. Du skulle kalla mig kreationist och jag kan förklara att min ståndpunkt är logisk. Min tro går utmärkt att förankra i den värld vi lever i.
SvaraRaderaDu borde inte tro så blint på vad som står i populärvetenskapliga kioskblaskor.
Allt Gott!
Jag skulle hemskt gärna vilja veta hur du förankrar dessa båda världar i varandra. Att det står i Bibeln är ju i sig inget bevis. Vi vet ju dessutom att skrifterna i början i 1 Mosebok tillhör inte bara bibeln utan dåtidens mesopotamska religiösa, mytologiska texter och har dessutom använts på olika sätt under århundradena. Till det kommer att det finns mer än en skapelseberättelse i Bibeln.
RaderaJag tänker att forskningens resultat hela tiden utvecklar sig efterhand som vi får mer kunskap. Den kunskap vi har i dag är onekligen större än den någonsin varit - och när det handlar om livets utveckling är det väldigt svårt att intellektuellt hävda något annat än att utvecklingsläran haft rätt.
Tänker att paradiset inte existerat som en genomlycklig plats utan ondska och död men att vi människor tidigare hanterat ondska och död mer "naturligt", utan rädsla och ångest. Att det funnits en tid där vi inte ens kategoriserar i ont och gott som vi så lätt gör nu, vilket också anges som en konsekvens av syndafallet. Alltså är perspektivet, som så ofta i bibeln, utifrån människans eget perspektiv, inte någon objektiv beskrivning utanför människan.
SvaraRaderaDen tanken har jag inte hört tidigare - det är ett perspektiv som lyfter fram ansvaret som människa - det allt för tunga ansvaret som vi inte kan hantera. Teologiskt kvarstår problemet med tanken att vi skall befrias från syndafallets konsekvenser genom Jesu offerdöd - det skulle då bara innebära att vi på nytt blir ansvarslösa... inte nya skapelser... problemet historiciteten löses heller inte - tack för dina tankar!
RaderaMänniskan verkar ha haft en mer harmonisk tillvaro innan hon blev bofast då våldet trappades upp kraftigt. Fast helt igenom goda var man knappast då heller även om livet var väldigt annorlunda.
SvaraRaderaResten av skapelsen och djuren får man kanske lämna därhän och tänka att de bara lider under hur vi har ordnat världen. Det är svårt att se hur de skulle ha kunnat genomgå någon förvandling.
Ja visst har vi ett ansvar men ytterst har Gud själv ansvar för sin skapelse. Det är inte upp till oss att rädda världen utan Guds arbete med (i) oss. Vi presterar inte frälsningen, det gör Gud själv genom Kristus. Att bli en ny skapelse och att skapelsen ska befrias tänker jag att det inte är så lätt att förstå vad det innebär men en ny människa blir jag när Gud sänder sin Ande till mig. (Ungefär så)
SvaraRadera... eller så kan man acceptera att skapelseberättelsen är en myt, en berättelse om hur vi människor upplever världens lidande och svårigheter - ett sätt att göra det svåra begripligt - och istället tänka att livet är som livet är - dvs vi lever och dör och lidandet är en del av den gåva som livet utgör. Den viktiga frågan är vad vi gör av det liv vi fått - och att vi förstår att Gud är utöver allt detta andra. Gud är livets källa, inte dess förklaring...
SvaraRaderaFrälsningen tänkte jag återkomma till lite längre fram. Vad innebär frälsningen egentligen? Så här långt tänker jag att frälsningen behöver frikopplas från själva skapelseberättelserna. Det är inte Adam och Evas synd i bemärkelsen deras moraliskt felsteg, som vi skall frälsas ifrån. Messiastanken som växer fram i GT har en djupare förståelse av den än vad vi senare gjort av den i antik dogmhistoria...
SvaraRaderaJa visst har vi ett ansvar men ytterst har Gud själv ansvar för sin skapelse. Det är inte upp till oss att rädda världen utan Guds arbete med (i) oss. Vi presterar inte frälsningen, det gör Gud själv genom Kristus. Att bli en ny skapelse och att skapelsen ska befrias tänker jag att det inte är så lätt att förstå vad det innebär men en ny människa blir jag när Gud sänder sin Ande till mig. (Ungefär så)
SvaraRaderaErik, där någonstans håller jag med dig. Vi behöver förstå Gud, inte som ett antropomorft skapande väsen, utan som Livets Källa - som vill ge oss liv i överflöd. Vi väljer gärna dödens väg - det är från den vägen vi behöver bli räddade. När vi tagit emot Livet i överflöd är räddningen undan döden och dödens makt fullkomnad i oss. Det är genom Jesus, den fullkomlige, varigenom alla andra kan bli fullkomliga. Där arbetar Anden med oss...
SvaraRaderaAtt paradiset fanns på riktigt och att det biologiska livet var som mest organiserat från början utgör inget hinder för en djupare förståelse av Messias. Evolution är bara en gränslös och laglös myt medan skapelseberättelsen är antimytisk, alltså tydlig med gränser och lagar.
SvaraRaderaAllt Gott!
Nu hänger jag inte med. Vad tänker du när du skriver antimytisk? Hur tänker du för det första att 1 Moseboks första kapitel överhuvudtaget kommit till? Skrifterna är nedtecknade först ca 1000 fKr - och de har flera olika författare. Till det kommer att de är skrivna i tidstypisk mytisk form - det var så man berättade de livstolkande myterna utan att vara intresserad av om de var historiskt sanna eller inte. Att mena att skapelseberättelserna skulle vara historiska dokument om hur Gud skapade världen skapar betydligt fler frågor än de besvarar. Du får gärna utveckla dina tankar - Allt gott!
SvaraRaderaOm allt är myt och du tycker att texterna om skapelsen bär på positiva och viktiga budskap även i vår tid - varför har du så svårt att se att även syndafallsberättelsen har något viktigt och meningsfullt att säga oss? Det är ju texter som faktiskt hör ihop? Att det är mytologiska texter som behöver tolkas betyder kanske inte att vi kan tolka dem hur som helst och helt utan principer för det urval vi gör?
SvaraRaderaAbsolut har syndafallsberättelsen något viktigt att berätta. Den talar om vår erfarenhet av brustenhet och utgör en bakgrund till förståelsen av hur man såg på ondska och död i den kontext som de andra gammaltestamentliga texterna växte fram ur.
SvaraRaderaOrsaken till min reflektion om texternas status är två:
1. Det är orimligt för en nutidsmänniska med den kunskap om världen och livets tillkomst som vi har att hävda att skapelseberättelserna och syndafallsberättelsen är vad vi menar med historisk sanning. Då blir detta ett troshinder - och jag tror att det är ett onödigt troshinder. Därför kanske vi behöver tydliggöra detta i förkunnelsen.
2. Hur vi ser på syndafallsberättelsen får konsekvenser för hur vi ser på frälsningen. Min gissning är att vi tagit för stor hänsyn till just denna berättlese och byggt för mycket teologi kring den. Nästan hela frälsningsteologin bygger på detta fAdam och Evas fall och konsekvensen och befrielsen från detta. Men frågan är om inte detta är felaktigt. När Jesus förkunnades som Messias i synagogorna menades mycket mer än bara en som fixade till Adam och Evas moraliska felsteg - Messias var ju han/den som skulle uppfylla lagen - inte bara i moraliskt hänseende utan den som skulle komma med det liv som man längtade efter. Jag tror vi får en väldigt förenklad och ointressant teologi om Jesus om vi inte för nutidsmänniskan också breddar betydelsen av frälsning.
Själva syndafallsberättelsen är en mycket god utgångspunkt för reflektion kring människans brustenhet - därom är vi eniga.
Tack för dina tankar!
Genesis är antimytisk eftersom den beskriver stillhet och kontroll istället för kaos och magi.
SvaraRaderahttps://carm.org/genesis-creation-enuma-elish
Bara för att myten är modifierad utifrån en annan myt gör ju den inte "antimytisk". Det gör den heller inte mer historisk sann i den bemärkelsen vi menar med historiskt sann i dag. Dessutom är ju Genesis inte en berättelse utan många - många författare.
SvaraRaderaFörsta skapelseberättelsen beskriver att Gud är ordningens Gud och den som bestämmer över tider och stunder - därför är sabbaten anbefalld av honom - så långt är vi överens - men jag förstår ändå inte din argumentering!
Det som kännetecknar myter är just kaos och magi. Läs gärna boken Bible among the myths. Bibelns berättelse skiljer verkligen ut sig bland andra i denna bemärkelse. Dessutom har man i alla tider trott att den beskriver en verklig händelse och det var i den kontexten man läste om den kommande messias, som du refererar till. Därför kan förståelsen av skapelseberättelsen som verklig händelse inte i sig utgöra hinder för att förstå Messias, eller hur?
SvaraRaderaAllt Gott!
Jag vet inte varifrån du hämtat tanken att myten kännetecknas av kaos och magi - det finns många olika typer av myter. Det som utgör myten är att den i "sagans" form försöker beskriva något djupare. Myten är inte historiskt sann men förmedlar en kunskap, en erfarenhet, en sanning bortom denna verkligheten.
SvaraRaderaBibelns skapelsemyter skiljer sig inte så mycket från andra i den bemärkelsen - där finns jättar och människor som lever i niohundra år, där finns översvämningar över hela jorden och en människa som bygger en båt för att rymma alla världens djur - det är väl mytiskt så att de förslår.
Problemet är att man under lång tid läst dessa berättelser just som historiska berättelser och därför missförstått deras intention. Man har också just byggt teologi kring dem som om de vore historiska händelser och byggt också teologin kring försoningen kring just dessa.texter - jag menar att det begränsat synen på vad Jesus gjorde och vad frälsning egentligen innebär.
Att läsa texterna om skapelsen som naturvetenskapliga texter hindrar förstås inte synen på Jesu som Messias, det är inte det jag menar, men det begränsar synen på vem han var.
Dessutom menar jag att skall vi kunna tala om Jesus och försoningen i denna tid måste vi hålla oss till vad vi vet om skapelsen - annars skapar vi en mytisk värld som man skall hålla för sann och samtidigt en verklig värld där Jesus inte ryms - jag menar att han ryms just i denna värld med den kunskap vi har - men han måste förstås utifrån vad vi vet - inte vad man trodde på medeltiden. Det gör skillnad - och det är där det spännande tankearbetet behöver utföras.
De ortodoxa har, om jag förstått rätt, alls inte byggt så mycket teologi kring det där syndafallet. Jag är förvånad över att så få kikar mot öst. Vill man ha kristen teologi utan försoningsteologi verkar det klart enklast. De har ju bevisligen ett system som funkat för folk i massor av århundraden.
SvaraRadera(Slå väldigt gärna på så vi som kommenterar får en liten ruta att kryssa i, så man får ett mejl om det dimper ner svar. Mitt tålamod att hålla på och kolla tillbaka på bloggar jag kommenterat som inte håller sig med feedbacksystem börjar vara ytterst begränsat - och just mig har du knappast skäl att göra dig till för, men det kan ju tänkas att jag inte är ensam.)
Hejsan - nu tror jag att jag har lagt till den lilla rutan - visste inte att den fanns - tack!
RaderaDen ortodoxa teologin bygger på en annan syndafallssyn, det är alldeles riktigt. Den har också en annan vana att läsa texterna mer som meditativa texter än som informativa. Det finns en del att hämta där. Men de blandar än mer än den västerländska kyrkan kyrklig tradition till tolkningen av ordet. Man läser helt enkelt mer genom kyrkofäderna än ordet direkt. Det gör det ännu svårare att hitta den Jesus vi försöker följa - och den svarar inte på frågan om hur man på ett modernt sätt, med all den kunskap vi har i dag, kan tro på Jesus... Tack för ditt inlägg!
OK, förstår hur du menar med ortodoxerna.
RaderaJag ser ingen sådan ruta att kryssa i, tyvärr. Möjligen har du lyckats skapa en sådan ruta för de som är inloggade i blogspot men inte för oss kättare som kör med annan bloggprogramvara.
Hmm - vet inte hur man gör - men du har sett det på andra bloggar på blogger?
RaderaJajamen. Men systemen ändras hela tiden och det kan ha att göra med någon annan inställning du har. Eller så har de tagit bort den möjligheten. De kanske numera vill tvinga folk att skaffa ett blogspot-konto att kommentera från - det är ju också en möjlighet.
RaderaJapp! De tvingar folk att logga in med google-anslutet konto för att få tillgång till såna finesser. Nåja, då vet jag hur jag ska göra för att få en ikryssningsruta.
SvaraRaderaTack för hjälpen :-)
Radera