Jag har varit kristen i många år. Kyrkan är mitt hem och min arbetsplats. Teologi är min livsluft - eller rättare sagt samtalet om teologi, tro och liv är min livsluft. Jag vill söka sanningen - hur pretentiöst det nu än är - men sanningen är viktig och kräver en ständig öppenhet för omvärdering och nytolkning. Jag vill använda denna blogg till detta samtal.
Jag väljer att vara anonym eftersom vi har en märklig förmåga att i kyrkliga kretsar sätta in varandra i olika fack och därefter lyssnar vi inte längre på varandra utan bara etiketterar varandra. Då dör tanken glädjen och samtalet.
Min stora fråga är hur man kan vara kristen i denna tid utan att samtidigt leva i en parallell religiös låtsasvärld. Hur lever vi som kristna i denna tid, med den otroliga kunskapsbank vi ärvt och som ständigt förnyas, utan att samtidigt intellektuellt tro att vi behöver tränga in verkligheten i en slags antik världsbild som vi vet inte längre existerar. Vad är det vi behöver omtolka, förstå på nytt sätt - eller på nytt upptäcka? Hur blir vi trovärdiga kristna i denna värld och i denna tid - har kristen tro en framtid eller måste hon dö bort med den antika världsbilden? Hur är vi sanna?
Frågan är inte enkel - under mina år som kristen och som präst har jag så många gånger upptäckt vad lögnen gjort med oss - hur den förkrympt oss och gjort oss förvirrade. Hur många gånger har jag inte mött kristna som varit så rädda för ny kunskap att de i förtvivlan slagit omkring sig för att försvara sin tro - och på vägen dödat både sin egen trovärdighet och andra människors längtan till det stora, underbara kristna mysteriet - livet - Jesus.
Om detta vill jag tänka!
Jag kommer följa din blogg med intresse. Jag funderar också mycket på hur man kan vara kristen i vår tid. Eftersom du är anonym vet jag ju inte om vi redan följs åt på något sätt, annars får du gärna läsa på min blogg http://www.vandravagen.se
SvaraRaderaHej Tomas, jag lägger dig till min lista :-)
SvaraRaderaDet finns väl ett antal teologer och tänkare som kommit fram till lösningar. Känns ingen av dem tillfyllest? eller tänker du att Svenska kyrkan måste bearbeta det hela tillsammans för att hitta en lösning - att tänkare utifrån, som vissa väljer att luta sig mot men inte andra - bara blir till sekterism och splittring?
SvaraRaderaJag håller på och läser John Shelby Spongs "Why Christianity Must Change Or Die". Hans historieskrivning känns lite förenklad, förkortad. Den börjar liksom i den fundamentalism som en gång formade honom, och hoppar över det långa långa skeendet före. Jag är visserligen långt ifrån färdig med boken, men jag tänker som så att för en människa med Spongs syn på saker och ting finns egentligen inget skäl att kalla sig kristen annat än om det är en identitet man inte vill släppa. Jag kan inte tänka mig en enda icke-troende som blir "värvad" till kristendomen av Spong. Det är en typ av kristendom som jag tror man kommer till enbart från en mer handfast/gammaldags/dogmatisk (stryk det som ej önskas/lägg till ytterligare alternativ) version.
Sen är väl frågan om det gör något. Vad är kristendomen, liksom. Behövs den? I så fall: varför?
Det är just dessa frågor jag vill arbeta med - inte främst för att Svenska kyrkan skall hitta en ny teologi - utan för att jag själv behöver gå igenom alla de där eviga sanningarna som jag i min fromma iver liksom gått förbi och gömt undan för den intellektuella hederligheten jag upptäckt är viktigare och viktigare i en värld där lögnen och fanatismen brer ut sig..
RaderaJag tänker att kristen tro måste vara intellektuellt hederlig - är den inte det är den bara en religion bland alla andra. Ett av svaren måste alltid kunna vara: "Kristendomen behövs inte" - det kan vara så.
Jag har några böcker av Spong hemma - läser hans Johanneskommentar just nu.
Har ännu inte läst "Why Christianity Must Change Or Die", men lyssnat på något föredrag om den - jag tycker ändå han försöker vara ärlig i sitt sökande det jag har hört och läst av honom.
Du menar att han inte har skäl att kalla sig kristen med de tankar han bär - men saken är den att jag tror att du missar poängen med hans sätt att tänka. Han hade inte räknats som en kristen utifrån en medeltida världsbilden - men det är ju inte en medeltida världsbild vi lever i nu - han försöker fånga frågan hur man lever som kristen med den världsbild och med den kunskap vi har nu. Det är det alldeles för få som arbetar med... Vi tror fortfarande att göra människor till kristna är att få dem att acceptera och intellektuellt kollapsa i en antik/medeltida världsbild - och i den tankevärlden acceptera de svar som den kristna tron ger. Men frågorna är ju ofta meningslösa för människor i dag. Jag tror ju att Jesus lever och har något att säga oss i dag - men hur säger man det i den värld vi lever i nu! Därom snurrar mina tankar!
Nej, så menar jag inte. Jag menar att han säkert ser sig ha skäl att kalla sig kristen. För att någon med hans åsikter och uppfattningar ska känna det så tror jag att det krävs att denne någon redan har med sig någon typ av kristen bakgrund.
RaderaBåde ock - Spong är en typisk revolutionär - som KG Hammar - som gör upp med sin bakgrund. Men de båda har en poäng: de antika världsbilden vi vill trycka in människor i blir mer och mer osannolik och intressant för människor av i dag. Vi som lever i den gör ständig omtolkningar och revideringar för att få ihop världarna - men det är jättesvårt för en okyrklig människa av i dag. De som pysslar med Fantasy har möjligtvis ett försprång.
RaderaJa, Spong kommer ju från en fundamentalistisk kyrka och väldigt mycket går nog att se som hans uppgörelse med sin bakgrund. Om han någon gång skriver memoarer vore de säkert läsvärda.
SvaraRaderaDet jag gillar hos honom är hans mod att våga gå emot mycket religiös rädsla för att söka sanningen.
SvaraRadera